United States or Saudi Arabia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Redan under Åbotiden hade J.J. Tengström, Linsén, Arvidsson yrkat på, att de ledande klasserna, med bevarande af den svenska kulturen och språket, borde stöda sig på det finskatalande folket, tillegna sig dess språk och lära känna dess seder, sång och saga. I den allmänna domningen hade deras maningar förklingat ohörda.
Det är alltid någonting bakom själen som tänker den, jag kan inte få tag i det, men det är möjligt att detta överlever kroppen att något överlever jag vet inte men detta kan säkert inte spela på harpor eller gnissla tänderna utanför brudgummens palats. Säg, fader Arvidsson? Den gamle satt med bortvänt ansikte. David tyckte han skakade som om han haft feber.
En hög panna och en något för vass näsa och något gult, någonting av förvissnat liv under ögonen. Han lade försiktigt ifrån sig boken utan ett spår av vanvördnad. Söker du Gud? Frågan kom så plötsligt att David röck till. Han svarade: Jag kan inte tro, fader Arvidsson, och jag beder aldrig. Jag har försökt vara en kristen och misslyckats. Varför ville du bli kristen? frågade han ödmjukt.
Nej, fader Arvidsson, då kommer bara Nilenius. Du skulle sluta med Nilenius, mumlade han, han är en ond människa. Mycket ond men kanske han också kunde räddas. Farväl! Han var säkert för gammal, tänkte David, och alla andra jag försökt med för unga. Jag måste träffa Hartman igen. Långsamt reste han sig upp och stapplade ut genom den halvöppna dörren.
Kanske inte en kristen jag ville ha frid. Säg hellre lycka. Han såg varnande på David. Men inte jordisk. Han log. Någon annan lycka kan du ej få in i ditt hjärta. Du ville ha vänner, förståelse, ett drägligt jordiskt liv. Det är inte kristendom. Du ville ha kärlek har du försökt älska i stället? David nästan härmades över alla dessa frågor. Arvidsson fortfor: Du har läst filosofi.
Nu skall han snart dö, hördes Hartmans långsamma, kalla röst, och det kan vara bäst för honom, han passar ingenstans, varken i stan eller i skogen eller i himmelen eller i helvetet. Slockna, stackars människa! Må du och din sorg dö på samma gång ditt liv är ett misstag av Gud! Men nu vaknade David och ryste. Varken Hartman eller hans far eller Nilenius var här, utan den gamle diakonen Arvidsson.
Himlens salighet är jag trött på. Osalighet är också högst otrevligt. Det kan inte ens Gud vilja mig så illa. Men alltså, när jag nu dör, fader Arvidsson, då slängs kroppen av som en utsliten päls, Fågel Jag blir ensam och får en ängel vid sin sida som leder honom till himmelens dörr i bästa fall, i bästa fall, jag bara föreslår.
Men jag kommer inte att gå in om jag inte får alla de gamla kamraterna som ligger i helvetet med mig också. Jag kommer inte att trivas med mindre. En sak: tror ni verkligen på en personlig djävul, fader Arvidsson? Begär i alla fall inte att jag skall tro på honom! Inte heller på en odödlig själ, ty jag kan inte tänka den. Men det är sant, försöker jag tänka bort den är det lika illa.
Äfven andra förebud och försök förekommo kort innan Lönnrots uppträdande eller samtidigt med detta, hvilka å andra sidan voro egnade att upplifva ynglingens förhoppningar med afseende å modersmålets studerande och odling. Arvidsson hade gjort sina kraftiga uttalanden till förmån för den finska nationaliteten, v.