United States or Grenada ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men samma dag lät far kalla till sig ett par vänner. Jag lyssnade vid dörren och hörde far rådgöra och bestämma om sin begravning. blev jag alldeles förtvivlad och min första tanke var: Aldrig mer ska jag lämna honom ens för ett ögonblick. Men klockan slagit nio och far somnat, smög jag mig ut gården. gjorde jag den kvällen och gjorde jag de följande.

Han hade lofvat att komma, alldeles säkert. Jag var trygg. Kommer farande upp och säger, att han skall strax. Och att han »kanske» tittar upp före klockan elfva, om jag ännu är visibel. Och : det är dumt att resa redan måndags morgon. Såå? Jag skulle kanske ligga här ännu någon tid för att hvarannan dag höra detta: Jag kommer bara för att säga, att jag icke har tid i kväll.

Jag skrattade åt en författarinna, som är förtviflad öfver, att hon icke kan förläggare till hvad hon skrifver, fast hon är rik, att hon icke lefver upp sina inkomster. Om jag vore rik, skulle jag icke bry mig om att skrifva. Pytt! Ni drifves fram af en alldeles häpnadsväckande ärelystnad! Era ögon tindra ju formligen, när ni säger: mitt arbete !

Nästan omedvetet gav han hästen en stöt med sporren och red i vild fart uppför högen. Det sedvanliga bifallssorlet uteblev dock alldeles. Han steg av och hyllades med handkyssning av jarlen, och Sven, hans svåger, fyllde honom hornet. Men när han skulle dricka allmogen till, kvalde honom det söta mjödet, att han knappt kunde taga mer än två klunkar. Kritvit satte han sig stolen.

En man kan söka upp den kvinna, han tycker om, i den mest obemärkta vrå, men det som fängslar kvinnorna är berömmelsen. Jag förklarade honom nu helt frimodigt, att han sagt mig alltför många elakheter; jag skulle snart bli alldeles förhärdad. Min misstro var i alla händelser en yttring af manshat sade han. Jag betraktade honom som en fiende, den jag måste bekämpa. Nej, nej!

Han måste erkänna sin underlägsenhet, och svärfaderns gnat drev honom snart ut ur fabrikssalarna. En tändsats ska vara att tända med, ser lille Krok, alldeles som huvudet en klok människa är att tänka med. Ser lille Krok, det är inte bara för utseendets skull man har sitt huvud Julius Krok kröp upp kontorsstolen. Det var ett straffarbete, bokföringen.

Här är nyss skurat, som om det skett i natt? ordnat, fejat, och springfärska gardiner uppsatta. En gäst har väntats, det syns. Och levkojor i fönstren? Se, vilka speglar med ramar? ramarna också av glas med underlagt guldpapper. Alldeles . Och det inre rummet? Även där rosiga tapeter? men annat sätt.

Ja? Men om ? Om ni skulle förändra er till och med här i ert eget bo, här i småstadens trygghet. Hvad skulle ni säga? Om ni plötsligt midt i edra fasta principer skulle vakna och finna er vara en alldeles annan människa? Antti smålog. Hvilka barnsligheter! Osvuret är bäst. Det händer märkvärdiga saker. Hvad åsyftade hon? Hade hon någonting i sinnet?

Han sökte intala sig själv att han hört miste, men just som han satte sig i gång igen, hörde han ljudet alldeles tydligt lätt prasslande steg bakom honom i mörkret. Skräcken, som inte velat komma, när han sökte frambesvärja den i sin roman, kom. Den kom som en hydra. Den grep med en fångarm om hans hjärta, där alkoholen dunkade, och med en om hans huvud. Det skymde för honom.

Jotam var tjugufem år gammal när han blev konung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Hans moder hette Jerusa, Sadoks dotter. Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fader Ussia hade gjort, vartill kom att han icke trängde in i HERRENS tempel; men folket gjorde ännu vad fördärvligt var.